-Ja ja ja… Ni vet att jag tjatar om detta men det är sant ”genom samverkan sker mirakel!:-)

Ett gott samarbete mellan hem och skola är avgörande för att ge varje barn bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och må bra i sin skolgång. När föräldrar och skolpersonal arbetar tillsammans, kan de skapa en stödjande miljö som inte bara gynnar barnets lärande, utan också deras emotionella och sociala utveckling. Men ibland uppstår utmaningar och konflikter, och det kan vara svårt att se samma barn på samma sätt från hemmet respektive skolans perspektiv när barnet använder sin höga begåvning för att passa in, inte vilja vara till besvär och absolut inte vill ha fler frågor.

I det här inlägget så vill jag besrkiva lite mer om hur samverkan kan fungera och vad man kan tänka på för att undvika fallgropar, även i infekterade situationer.

Hemmet och skolans gemensamma ansvar

Både vårdnadshavare och skola har en central roll i barnets utbildning och välbefinnande. Skollagen reglerar skolans ansvar för att alla elever ska få adekvat undervisning (lärarledda studier) som innebär en möjlig kunskapsutveckling utifrån enskild förmåga och understryker dessutom vikten av ett gott samarbete mellan hem och skola. I kapitel 4 § 13 står det klart:

“I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.”

Skolverket poängterar i flera av sina publikationer att samverkan bygger på respekt, ömsesidig förståelse och gemensamma mål för barnets bästa. Hemmet har en viktig roll som stöd och vägledning för barnet, medan skolan har ansvaret att skapa en stimulerande och trygg lärmiljö.

Att se barnet på olika sätt – en vanlig fallgrop

En vanlig utmaning i samarbetet mellan hem och skola kring särskilt beågvade barn är att föräldrar och skolpersonal ibland inte ser eller upplever samma barn på samma sätt. Det som föräldrar ser hemma kan skilja sig från det som sker i skolan, beroende på de olika sammanhangen och förväntningarna barnet möter samt att de som sagt använder sin begåvning för att passa in och inte vilja vara till besvär. Detta kan leda till frustration från båda sidor om man inte är villig att lyssna på varandras perspektiv. Ibland kan föräldrar uppleva att deras barn inte blir sedd eller förstådd i skolan, medan skolpersonalen kan känna att de inte får tillräckligt med stöd eller förståelse från hemmet.

Här är det viktigt att komma ihåg att barn kan bete sig annorlunda i olika miljöer och situationer. Barnets beteende och prestation kan vara påverkat av faktorer som relationer med klasskamrater, lärarens förväntningar och skolans struktur. Som man frågar får man svar. Åtskilliga gånger har jag sett hur högt begåvade barn underpresterar i skolan och sannerligen är ett annat barn i skolmiljön, plötlsigt är kan inte eleven svara på de allra enklaste frågor om sitt eget specialintresse beroende på hur frågan var ställd. Genom att som förälder vara öppen för dessa möjligheter och som skola vara öppen för förälderns synpunkter, kan samverkan bli mer konstruktiv.

Att lyssna på barnet – En förutsättning för framgång

En annan viktig aspekt är att barnet själv måste vara en del av dialogen. Både föräldrar och skola måste vara lyhörda för barnets upplevelser och känslor – UTAN att ställa krav på att barnet ska sitta med alla lösningar. Ett barn som känner sig bortglömt, missförstått eller alldeles överväldigat över att ställas mot väggen och förväntas ha en massa svar riskerar att tappa motivation och lust till lärande samt öppna sig för vidare dialog. I dessa fall är det viktigt att föräldrar och skolpersonal tillsammans söker lösningar som utgår från barnets bästa. Förutsägbarhet och säkerställande av de 7 pedagogiska frågorna är oftast ett hållbart koncept. Skolverket lyfter i sina publikationer om elevhälsa och trivsel fram vikten av att involvera barnet i samtalen och beslut som rör dem. Barnets röst och perspektiv är centralt för att förstå vad som fungerar och vad som behöver förändras.

Samverkan vid konflikter och infekterade situationer

Ibland uppstår situationer där kommunikationen mellan hem och skola redan är infekterad. Kanske har missförstånd eller oenighet kring barnets situation, behov och utveckling skapat en negativ spiral. Det är just i dessa stunder som samverkan är som allra viktigast – och också som svårast.

För att hantera konflikter och infekterade situationer på ett konstruktivt sätt är det viktigt att:

1. Söka gemensamma mål: Fokusera alltid på vad som är bäst för barnet. Även om ni inte är överens om hur detta bäst uppnås, kan ni enas om att barnets välbefinnande är det centrala.

2. Tydlig och öppen kommunikation: Att vara öppen för varandras perspektiv utan att omedelbart försvara sin egen ståndpunkt är avgörande. Lyssna aktivt och försök förstå den andra partens synpunkt innan ni kommer med egna förslag.

3. Ta hjälp av tredjepart: Vid särskilt svåra situationer kan det vara bra att ta hjälp av en neutral part, såsom skolans elevhälsa eller en specialpedagog, för att hjälpa till att medla och hitta gemensamma lösningar. När det gäller särskild begåvning så krävs specialkunskap och beprövad erfarenhet. Det här är inte enkelt och det står tydligt i vägledande material att ansvaret för dessa elevers rätt till undervisning varken kan eller får förläggas på en enskild pedagog, det här är en laginsats.

Enligt Skolverkets vägledning för elevhälsa är skolans uppgift att skapa en trygg och stödjande miljö där alla elever kan utvecklas. När det gäller konflikter med vårdnadshavare är det tydligt formulerat att skolans ansvar är att främja en god dialog och se till att samverkan fungerar, oavsett situationens svårighetsgrad.

Skolans skyldighet att främja samverkan

Enligt Skollagen är skolan skyldig att arbeta för en god samverkan med hemmet. I kapitel 2 § 7 står det:

“Huvudmannen för utbildningen ska se till att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete som omfattar verksamhetens resultat och arbetsprocesser. Samverkan med hemmen ska utgöra en del av detta arbete.”

Det innebär att skolan aktivt ska arbeta för att förbättra samverkan med hemmet och se det som en del av sitt kvalitetsarbete. Om samverkan brister eller konflikter uppstår, har skolan ett juridiskt ansvar att arbeta fram strategier för att lösa situationen.

Att inspireras till samverkan

Att bygga en positiv och fungerande samverkan kräver arbete från både hem och skola. Det handlar om att se varandra som samarbetspartners med ett gemensamt mål: barnets bästa. Föräldrar behöver känna att deras åsikter och erfarenheter är värdefulla, och skolpersonal behöver känna att de har föräldrarnas stöd i sitt pedagogiska arbete.

Genom att tidigt skapa en stark och öppen kommunikation och ha en gemensam syn på vad som är bäst för barnet, kan både vårdnadshavare och skola bidra till en positiv skolupplevelse. Det är inte alltid lätt, men genom att lyssna på varandra och barnet, finns det stora möjligheter att skapa en harmonisk skolgång där barnet kan växa och utvecklas på bästa sätt.

Jag skriver det igen – Genom samverkan sker mirakell!